E-man

Bumblebee

Här är några "bumblebees" från olika länder/platser/tidsperioder: Buckingham, Berlin och Sverige.

Mandelbrot

Nu är jag borta några dar...

... jag har inte åkt än... lägger nog in ett "bumblebee" eller två innan jag reser.

Nu ska jag snart åka och träffa två garanterat humoristiska grabbar från andra sidan jordklotet - de damp ner i Sverige igår, och i morse vid femsnåret var de ute på en joggingtur... för de brukar alltid stiga upp vid fem... Jag kan knappt bärga mig - jag har inte sett dessa urfräcka muskelpaket (med tillhörande sixpack) på några år...



...jag har inte åkt än... men jag har börjat fundera på det...

Lupinkarusell

Ibland (inte ofta) händer det...
att lupinkarusellen drar igång sitt maskineri...
och man vet inte vad det slutar i...

(bildidé Bodil Z)

Ernst

Och vem blev inte lyckligare än jag... när jag igår tog GP:s tv-tider i min förtjusta hand! Jo, nu är han tillbaka igen, och redan på måndag (TV4, 20.00) med "Sommar med Ernst", som ska vara ett hopkok av inredningstips, besök på grisgårdar, matlagning och trevligt snack; i detta avsnitt har han den goda smaken att resa till det undersköna Österlen.

Ett underbart rapsfält... rapsen växer honom upp i armhålan, han är instoppad i fältet (faktiskt), han är som han ofta brukar; i en förstelnad pose, med ett leende som inte riktigt blir ett leende, gnistrande vita tandblekta tänder, kliniskt renskrubbad som vanligt och med sin härligt "saftiga" gråton i håret.

Med energinivån ständigt inställd på max... han är härligt tysk (fast i och för sig är han österrikare) i sitt extremintensiva sätt, hela tiden på gång efter nya intressanta saker att titta på, att göra... han inspirerar mig otroligt, och är på samma gång en mycket osannolik person. Inredningsprogram tittar jag aldrig på... om det inte är med Ernst förstås. Alla andra inredare är (för mig) helt slätstrukna, sen Ernst dök upp på banan.

Men tyvärr Ernst... (fast detta påverkar nog inte dig - du verkar ha ett grundmurat självförtroende, av någon anledning...) så är du alltför renskrubbad för att vara riktigt attraktiv som man... lite sjavighet påverkar positivt... men du saknar faktiskt talang för just detta.

Jag har varit i Örebro två gånger (och där bor... gissa vem... på en 1700-talsgård). Jag bara hoppades på att Ernst skulle dyka upp på stadens gator, så att jag skulle kunna få en liten pratstund med honom (han är nog en av de få kändisar som gärna skulle bjuda på detta, han är nog tillräckligt nyfiken på sin omvärld). Ena gången var jag där med en jättetrevlig kille. Först gick vi på kafé, och vi drack varm choklad med marshmallows - en riktig hit, för marshmallowsen smälter så läckert, jättegott också! Sen gick vi på nån våldsfilm, som jag inte gillade så mycket. Spännande att komma till en stad, och en helt annan tillvaro än den vi tillbringade vår vanliga tid i - djupt inne i en skog norr om Fellingsbro (alltså i Västmanland) på ett zentempel, där dagarna var späckade med zazen, gassho, kinhin, dokusan, samu m m (internt språk tyvärr, för er ickeinvigda - men jag kan säga att det är japanska). Och... inte långt från Fellingsbro finns det en hel del mistlar (snygga parasiter som sitter som stora fotbollar i träd), och de satt t o m i fruktträd i trädgårdar! I Sverige finns mistlar endast i Mälardalen och i östra Småland. När jag en gång för några år sen åkte tåg från Stettin till Stargard (ursäkta ni polacker: Szczecin och Stargard Szczecinski), så var det ett långt, långt storfotbollsbälte att fästa blicken på och häpna... Jag kan ju lägga till att mistel är Västmanlands landskapsblomma.

Nyckel

... som ni kanske gissar, så blev de söta småprinsessorna balens höjdpunkt på slottet... och om några dagar blir det en ny bal för dem... på Nääs slott. De har mycket att stå i, för lite senare i sommar blir det även på Gunnebo slott (som är ganska nära, de behöver inte ta någon hästdroska).

Vi fortsatte vår växtvandring, och gick förbi ett intresseväckande flaskkonstverk, och hamnade sen vid en trevlig slottsdamm, där vi slog oss ner på en träsoffa för att fika; ett äpple, en banan (skalet får inte slängas för det kan skada växterna, det får heller inte slängas på kompost, utan måste brännas, enligt ledaren som alltså hade "bananfikat" med sig) och en liten bit räkbaguette - den var min, det var vad som återstod efter att jag naggat ordentligt på den på bussen. Efter fikat var det dags för nyckling. Att nyckla innebär att man tittar på en växt med hjälp av en bok, och stegvis (många steg) kommer fram till vilken art det är. Växten som vi nycklade visade sig vara vitfryle.



Den röda slottskatten dök upp igen och var lite inställsam, och ville säkerligen ha någon godsak. Vi lyfte upp den och klappade den lite, men den fick ingenting, tyvärr - allt var slut. Vi gick vidare och hann lära oss om otaliga växter. Sen gled vi nerför slottstrappan (slottsloggan överst), förbi fint klippta buxbomar - att jobba i en slottsträdgård som buxbomsklippare är något jag drömmer om...




Det fanns hur många växter som helst att titta på, på tillbakavägen till parkeringsplatsen vid Stensjön. Vi tittade bl a på kirskål (ett tips är att lägga de dekorativa bladen på bordet när man har barnkalas t ex), skräppa, den röda ni vet som är barndomens "kaffe" (för en del i alla fall), lundgröe, som internt heter hitlergräs (men det får man egentligen inte säga), eftersom gräset böjer bladen som i en hitlerhälsning, vitgröe som har ett mjukt strå, som alltså inte går sönder när man böjer det, det har småax som är vitgröna i spetsarna, vildkaprifol som släpper ut sin ljuvliga doft på kvällen... den är gul, till skillnad från trädgårdsvarianten som är rosaorange. Rödsvingel är ett riktigt gräs och har en mycket varierande längd, stora småax med borst, i mycket sol blir de glödgade i topparna. När vi slutligen kom fram till parkeringsplatsen satte vi oss åter ner på en träbänk och det var dags för ny nyckling. Denna gång kom vi till slut fram till att växten var en stormåra (jag hade från början gissat på vitmåra - jag visste inte ens att växten stormåra existerade).



En del växter var det, och jag har bara nämnt knappt hälften... en mycket lustfylld form av korvstoppning!

Slottskatt

Vi blev lotsade bland en mängd olika växter - en del väl förtrogna för mig, och en del nya, också. Älgört är så tjusig, och påminner om fläder, och den tillhör rosväxterna! På Gotland (där den är ymnigt förekommande) gör man en dryck av den, som smakar intressant. Ledaren hade försökt sig på detta, men var inte alls nöjd med sitt resultat. Björnbär och hallon identifierar man genom att titta på bladens undersida. Hallon har vit och björnbär har grön... men personligen tycker jag att de är lätta att skilja på även från ovan. När man ser kråkklöver SKA man få en association... till humleblomster. Men skillnaden är att humleblomsterns blommor hänger.








Snart kommer slottskatten... Medan vår ledare höll på att berätta om en växt, dök en intressant röd katt upp, och både jag och den andra tjejen flyttade omedelbart uppmärksamheten till den trevliga katten. "Jaha, så intressant var den här växten...", sa ledaren med ett lite förläget leende.








Här är skogens mest bedårande små prinsessor... ekorrbär och skogsstjärna (foto Keri, Mondschnee)... de heter egentligen Mondschnee och Månsnö, och de ska på bal ikväll, i jaktslottet... Men vi fick nöja oss med att titta på deras klänningar, (eftersom blommorna hade vissnat), alltid något...

Hundäxing

Sedan jag var liten har jag varit intresserad av växter, framför allt blommor. Det började i Bayern, där jag var som barn flera somrar. Vi vandrade en hel del i berg, och jag tyckte så mycket om alpväxterna. Jag hade flera favoriter; soldanella, alpros, isranunkel, primula...

Förra veckan var jag en kväll vid Gunnebo slott och tittade på växter. Jag går på en kurs i floristik. Det var en fotbollskväll så det var inte så många studenter som dök upp, och detta innebar att vi fick i det närmaste privatundervisning. Jag och en annan tjej följde med en ledare (som hade sydamerikanska toffelväxter som specialitet). Han började med att på ett mycket energifyllt sätt hoppa in i dikesrenen för att plocka en alsikeklöver, som är en korsning mellan vit- och rödklöver. Alsikeklövern har en nacke (på bilden en mycket lång sådan) medan rödklöverns blomma är helt "nacklös". Jag passade på att fråga om brunklöver, som jag tycker är så intressant - den ser rostig och vissen ut fastän den är i blom! Jag fick reda på att den inte förekommer i Sverige. Synd.

Sen blev det mycket gräs - äkta gräs som har runt ihåligt strå med ledknutor, och halvgräs som saknar ledknutor och har kompakta eller "fyllda" strån, de kan t ex vara fyllda med nåt vitt skumaktigt - då tänker jag på såna som man som barn slitsade upp, höll tumnageln mot det skumaktiga och gjorde ett lååångt drag, och så fick man fram ett vitt lealöst skumstrå. Ett äkta gräs som var kul att äntligen lära sig namnet på var hundäxing. Namnet kommer av att hundar har en förkärlek för att tugga just detta gräs när de behöver kräkas, eftersom de sträva bladen lätt åstadkommer önskad verkan. Det har både bak- och framsida, om man tittar noga så ser man att de små vipporna är ensidigt vända. Vårt beskådningsexemplar var solbränt på "ryggen", alldeles mörkt var det. Jag visste inte att växter kunde bli solbrända. Vi kikade också på en käringtand som var lite "glödgad" (röd) i tandtipparna - det var för att den stod på en plats utan skugga.

Alice

... heter jag, och jag är en ganska snygg hundtjej. Jag tycker att jag har rätt fräcka trekantiga ögon... Min husse säger att jag är mycket feminin, han säger också att jag är photogénique, fast det vet jag inte vad det betyder... Jag tillhör en väldigt liten flock - det är bara jag och min ledare. Jag jobbar med fågeljakt, rätt stressigt emellanåt, men kul. När jag är ledig brukar jag ligga och dagdrömma eller sova skönhetssömn. Smink använder jag inte, men min husse brukar torka av min nos och mun då och då - jag blir ofta lite snuskig för jag bökar gärna bland fågelkadaver och mycket annat smått och gott...

Isdroppe

Här är mitt fina födelsedagshalsband, av märket baglady - man får en liten tygpåse till, som man kan förvara smycket i när man inte använder det. Bagladysmyckena är mycket söta, men namnet baglady är inte särskilt fyndigt, anser jag. Det är även missvisande, ja rent ut sagt malplacerat (men jag tror att tanken vad gäller namnvalet är att man ska lägga märke till namnet, och inte glömma det - för det gör man ju inte). Associationen går ju direkt (för mig i alla fall, säkert för många) till det som inte alls har med flärd att göra. Det blir lite "jobbigt" med två så motstående signaler, jag kan inte få dem att smälta samman till en harmoni.











Jag är speciellt förtjust i isdropparna - jag har länge velat ha ett halsband/armband med just isdroppar, eller i alla fall något av "is". Denna önskan uppstod när jag för några månader sen tittade på ett teveprogram om Grönland, där man bl a fick följa med till en affär, där de hade ett jättefint armband med små pälsbitar och iskuber (varannan). Det fick mig att fantisera om att jag åkte släde invirad i en härlig päls medan jag svischade förbi gnistrande is... och dessa sinnesintryck av helt enkelt päls och is, koncentrerat i ett vackert smycke... jättehärligt och fint, tycker jag!

En bit av min, som jag själv tycker, ursöta födelsedagsklänning (som jag fick mig tillsänd i ett grönt och skönt paket), som passar bra ihop med ett nitbälte - 700 nitar, 700 kronor, Alamé alltså...







Denna snygga hundprinsessa är nog sötast naken, men halsbandet med isdropparna skulle hon med all säkerhet passa i...

Rosensås

Idag åt jag något väldigt gott, ute i solskenet. Jag kan verkligen rekommendera att bjuda på detta: perfekt sommarfestmat, och gästerna kommer att gilla det (mycket!). Här är receptet:

Kycklingsallad (12 personer)

2 grillade kycklingar
1 gurka
1 isbergssallad
2 paprikor
1½ hg lagrad ost
2 knippor rädisor
5-6 tomater i klyftor
3 kokta ägg i klyftor
8-10 knaperstekta kalla baconskivor
(svarta oliver)

Innan gästerna kommer kan man skära kycklingarna i småbitar, steka baconskivorna och koka äggen.

När gästerna kommer kan man låta dem skära grönsakerna m m, medan man själv gör:

Rosensås

lika delar vispad grädde och majonnäs, smaksätt med curry, chilisås och tabasco

(såsen kommer att bli svagt rosafärgad - mycket snygg!)