
naturfoto, resor m m
Vi släntrar först ner till Uvåsasjön...
... den har krymt till en minisjö. Inte en enda granne inpå knutarna... nej, de är alla tre på lagom avstånd!
Bakom ekekullen finns granne nummer två, men syns endast ur en viss vinkel.
Jättegranen, som det låter mycket om - här gillar fåglarna att husera. Även andra smådjur rör sig gärna kring granen - den verkar vara ekhagens centrum, för smådjuren i alla fall.
Gubbis gillar våren!
Kokliargrenen. Snart släpps korna ut i ekhagen och här gillar de att stå och klia ryggen, praktiskt - oavsett rygghöjd hittar varje kossa sin optimala "kliarhöjd".
Jätteenen - så enorm att den inte får plats på ett foto!
Granne nummer tre - syns bara om man spärrar upp ögonen ordentligt!
Så fint vattnet blänker i Högrydssjön! Vi sitter uppe på Tågåsen och majar: äter jättegoda kycklinglår, sallad, bröd och dricker päroncider.
Jag gillar verkligen att fortsätta med denna återupptagna, roliga tradition som man höll på med som barn: att maja. Förra året var det majning i Båstad... detta år var det mulet första maj, så vi sköt på det till dagen därpå, då det var strålande sol... hela dagen! (Men något godis fick vi tyvärr inte med oss denna gång heller, egentligen är ju det det viktigaste att packa ner i utflyktskorgen... men nästa år ska jag se till att det kommer med en riktigt stor gottepåse!)
Vi satte oss på våra stålhästar på Uvåsen (det aprikosfärgade huset till höger, som redan har börjat bli skymt av lite grönska) och gled ner för den lilla vägen och sen till höger ut på landsvägen. Jag cyklade på en damcykel som lär vara Högryds snabbaste - den har bl a varit med på "Vättern runt".
Här fortsatte vi utmed landsvägen, men innan vi nådde Sibbarp svängde vi in mot Asmunds källa, för att efter en stund svänga till vänster en gång till. Nu var det dags att börja cykla uppför - till Tågåsen.
Grannens hundraåriga granhäck är fantastisk - så tät och så hög. Vår är "bara" tjugo år, och åtminstone två hål, där granarna har klappat ihop, behöver fyllas igen med nya granar. Här på landet är det vanligt med just granhäckar, för de skyddar bra mot rykande landsvägsdamm.