Visar inlägg med etikett Italien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Italien. Visa alla inlägg

torsdag 7 maj 2009

Rialtomarknaden



Rivo alto (den höga stranden) - Rialto.

När Joy och jag var i Venedig ville jag uppleva denna marknad, men den var inte igång just när vi styrde våra steg dit.

Har en bok i min hand: Venezia - glimtar ur nuet och det förgångna (1949), av Axel L Romdahl. Ur kapitlet Vardagens Venezia:

Man bör stiga upp tidigt en morgon och ge sig iväg till kvarteret strax intill Rialtobrons västra landfäste. Där ligga Erberian och Pescherian, grönsakshallen och fiskhallen.

... hur barkerna om morgonen i soluppgången stäva in i kanalen, lastade med meloner, druvor, äpplen, päron, kålhuvuden, tomater och gurkor och landa vid Erberian. För en främling från Norden är det en sällsam syn att skåda dessa jättekorgar med blå och gröna druvor, immiga av sötma, med väldiga jämnröda tomater och gula päron, att se hela pråmar fulla av mörkgröna, gyllene eller olivfärgade meloner - det vi hemma räkna i tiotal, räknas här i hundraden, och varje exemplar går dessutom för två eller flera.
Fiskhandlarna nöja sig ej med att låta fisken ligga uppsorterad i korgar och tråg. De vädja ej blott till köparnas förnuft och erfarenhet, till gommens minnen, men veta att också taga ögonens begärelse i sin tjänst. På stora lutande ställningar - stafflin kunde man kalla dem - måla de med alla sina svarta, blå, gröna, röda och silvervita fiskar jättestora stilleben med den säkraste beräkning av den dekorativa effekten. De olika fisksorterna isoleras från varandra av smakfullt och noggrant placerade gröna blad alldeles som blommorna i en välbunden bukett. I långa rader stå dessa dekorativa fisktroféer under Pescherians valvbågar, och man tycker nästan att köparna icke skulle ha hjärta - eller är det här riktigare att säga mage? - att rubba de vackra konstverken. Men det som tages bort ersättes undan för undan ur korgarna.

Fotona är från första mötet med Venedig - när vi runt midnatt i hällande regn tog oss fram med vaporetto på Canal Grande - mot Lido. Efter den kvällen såg vi inte skymten av en regndroppe. Men på vår avresedag var det dimmigt, och min kompis hade en förfärlig otur - på hennes billighetsflygplats, Treviso, hade de inte tillräckligt bra radaranläggningar, så flighten blev inställd. Ja, det var Ryan Air... hon fick ta in på hotell för en tusenlapp, och ta Easy Jet nästa dag. Ryan Air var fullbokat en vecka framåt. Vad jag vet har hon ännu inte fått någon kompensation. Själv flög jag med KLM från Marco Polo, för ett hyfsat pris. Planet lyfte lätt, och man fick t o m mat på varenda flight. Ett tillägg är att Joy på nedresan fick sin resa inställd/ombokad inte mindre än tre gånger! Hon flyger aldrig mer med Ryan - so messed up, the half would be enough!

onsdag 22 april 2009

tisdag 21 april 2009

San Michele/Isola di cimitero






Från Venedigön tar det bara ca 30 sekunder att åka över hit - till den muromgärdade lilla begravningsön. Färjeläget ligger precis intill den vackra kyrkan med den bländvita kupolen. Sen tar man sig in i en härlig grönska. Här ligger några berömda personer begravda. De får stanna, men annars är det en tolvårsregel som gäller.


söndag 19 april 2009

Buranohjärtan

Nej, ni hörde inte fel. De är tillverkade på Burano, men glasstavar från Murano köps in, sen gör de dessa smycken för hand. Inget hjärta är det andra likt, det ser man på bilden. Det fanns mycket fint, bl a stora vårblommor att ha runt halsen, men jag bestämde mig till slut för dessa två hjärtan. Inget var särskilt dyrt, men smyckena är ju också relativt enkla. Det var en välskött butik, och alla glasgrejer var mycket läckert framlagda - i skyltfönstret allra mest inbjudande. Butiksinnehaverskan utstrålade hälsa och glädje. Gå till Violarancio om du kommer till Burano! Via S. Mauro 277.





Lutande tornet i...

fredag 17 april 2009

Murano

Smaskig glasring, eller hur? Vi handlade ytterst få saker, och bara i affärer som kändes trevliga och där vi först hade tagit oss ett ordentligt snack med ägarna. Själv handlade jag bara på Burano, i en mycket fräsch butik, mer om vad jag hittade i ett senare inlägg...

Murano var vackert i det strålande solskenet. Ganska mycket tjusigare än Burano, men där var det mer avslappnat.

Den här dagen började med att vi hoppade i en liten motorbåt i ändan av en Lidokanal och fördes rakt in i en glasblåsarverkstad. Sen var det dags att träda in i glasriket. En dam hängde efter oss, hon ville sälja glas till specialpris, inte mindre än fem gånger. Vi sjappade till slut... genom otaliga vindlande gångar hittade vi äntligen ut!

På flera ställen stod stora glaskonstverk, en del var inte så snygga. Denna "julgran" var i alla fall rätt ok.

onsdag 15 april 2009

Trip on a strip



Vi blev lockade att åka till Sottomarina Lido, för en av receptionisterna kom därifrån, och det skulle vara som ett litet Venedig. Det lät så gulligt, och vi kunde använda vårt lagunkort hela vägen, både på buss 11 och de olika båtarna; från Lido centrum tar man buss-båt-buss-båt, och så är man framme i Chioggia. Sen promenerar man över en mycket lång och smal "remsa". Sottomarina Lido kommer vi aldrig att glömma: höga förväntningar - platt fall. Det var ett fiskeläge med jättestora fiskebåtar... i massor. Inga mysiga fik, inga kanaler (vad vi kunde se), bara lite halvtrista bostadshus, inte vackert.

Då gillade vi Chioggia bättre. Där var vi både före och efter bropromenaden, och fikade på både den ena och den andra sidan. Ett långt, brett "gatutorg" är centrum. Ja, Chioggia var resans behållning.


Men att byta fordon gång på gång kändes ju förstås lite kul.

tisdag 14 april 2009

Lidolampan och skräp

Den första Lidolampan hittade vi på grannens hus. Sen dök de upp lite här och var på Lido, så vi passade på att döpa den. Men för övrigt syntes den inte till någonstans i lagunen, förutom en gång i Chioggia och på Burano gled vi nästan förbi en pytteliten affär fullproppad med såna här härligt uppsvällda skapelser. Vi stannade upp i vår framfart med en kraftig inbromsning, så att det skrek till i våra sandalsulor, och tryckte våra näsor mot rutan för att se härligheten bättre. Stängt!

Oj, oj, oj vad det var skräpigt på stranden. Men folk verkade inte bry sig, de solade och spelade olika bollspel och såg ut att njuta av stranden. Men vi som hade tänkt bada... Vi tappade lusten.

På just denna del av det inhägnade området med alla omklädningshytter såg det fint och prydligt ut. Vi slank in genom ett hål i en häck. Efter att vi hade gått en bra bit kom en uppretad man körande på moppe emot oss, och sa ungefär att vi omedelbart måste ge oss iväg från området. Vi ville bara ta en genväg, och frågade förgäves om vi kunde ta oss ut lite längre fram. Han var obändig. Vi skulle tillbaka till var vi kom ifrån. Det blev en längre promenad, men vädret var skönt. Till slut kom vi till en magnifik uteservering, där vi satt högt uppflugna på barstolar och njöt - av solen och alla roliga hundar i alla möjliga storlekar och former, som svansade omkring. När vi till slut klev ner för att gå hem, kunde vi lätt notera att vi hade fått vår första solbränna.


måndag 13 april 2009

Lido

På viale dandolo möttes vi av så här härliga kamelior. Det visade sig vara ett bra val att bo där - enda hotellet på den lite tjusiga gatan. Det var fyrstjärnigt, men det var lite nedgånget, mellan två och tre stjärnor tyckte vi kunde ha varit riktigt. Men vi bodde ju för halva priset.

Frukosten var i alla fall fyrstjärnig. Den intog vi i ett härligt, luftigt rum med utsikt mot de knallrosa japanska körsbärsträden och andra nyutslagna träd, som snöade så vackert.


Här är huset mitt emot, med fina dekorationer. Rundlarna på balkongen påminde mig omedelbart om dem som fanns på slottet i Stettin, men när jag tittade närmare på slottet på ett foto, såg jag att det bara fanns två "droppar" i rundlarna, medan det på detta hus fanns fem. Men intrycket var förtroget.

Och här är "ledsna huset" som vi ömkade oss över: det var så stort, så övergivet och såg ut som om det grät... ur vartenda fönster. Men det skulle förmodligen bli invaderat framåt sommaren, och få ganska mycket "sällskap".