Villa Nunzia

Villa Nunzia på Ischia är fantastiskt. Vi njöt i fulla drag under vår vecka där. Ryktet spred sig; fler åkte dit, både en och två gånger, och en person vill dit en tredje gång. Nu finns det faktiskt en Villa Nunzia-sajt. Gå gärna in och titta, och boka en drömvecka. Var vill du bo? I Limone, Ulivo, Fico...

Bruschetta




Grannen (Limone) har så här fina citroner.

Bruschetta och Falanghina.














Här får ni följa med på en rundtur med båt - runt Ischia. Det börjar med Svampen och slutar med Castello Aragonese. Se inläggen Ischia och Ciliegio.




Foten och tumvanten. Kan ni hitta dem? Tumvanten är lite svårare...

Lena Åsander heter fotografen till alla dessa bilder. Jag själv har ansvarat för collage/bildbeskärning.


Detta är vi: Pipistrella (kvinnlig fladdermus, jag själv), Falanghina (lokalt vin på Ischia), Bruschetta (hon ropade emellanåt: Bruschettatime!) och Lena Lapilli (lavasten). Dessa namn fick vi efterhand... av varandra. Det började med att en fladdermus dök upp på en restaurang...












Hej då Sant´Angelo - vi ses snart igen!

Ciliegio

Idag ska mitt resereportage skrivas färdigt och skickas in.

Det första som tog emot oss var ett knallrosa bougainvilleaträd som gjorde oss helt mållösa, ja vi fick nästan ont i ögonen av denna färgprakt som plötsligt gled upp i vårt blickfång.

Här kommer en snutt till:

Men det var bara början. Vi steg ut på den enorma terrassen. Åh, vilken makalös utsikt! Och så högt vi var! Även om fotot vi hade sett varit oerhört tilltalande, så var verkligheten ett strå vassare.

Villa Nunzia består av flera lägenheter, de flesta med egen terrass. Alla lägenheter hade namn på trädet som växte precis utanför; Limone, Fico, Ulivo… Vi fick bo i Ciliegio (körsbärsträdet). Jag frågade var trädet var, och vår värd pekade på terrassgolvet. Bara stumpen av en stam, det hade alltså inte tyckt så bra om platsen… men det gjorde vi.



Jag tar också med läsarna till ett härligt strandliv på den svarta (vulkanisk lava) Marontistranden... båttur runt Ischia, "islandhopping" till Capri, maffig insegling till det vackra Amalfi en stilla kväll... servitören Alfonso och hans stenade polare, vandring upp till Ravello...

Efter två veckor i Neapelbukten och på Amalfikusten är det dags att följa mina kompisar till flygplatsen i Neapel. Själv sätter jag mig på ett tåg till Cisternino, Apulien. Tåget är nästan tomt, och går igenom ett gudsförgätet land, Basilicata. Vart är jag på väg...

Ischia

Jag har precis börjat skriva om en resa, ska vara med i en reportagetävling. Här är starten:

Längtan till Capri… men det var alldeles för dyrt. Det blev Ischia i stället, en ö i närheten.

En kompis och jag talade om en resa, och hon hittade en fantastisk bild på Lavilla (ett reseföretag), en ljuvlig bild på en stor terrass, full av rosaröd bouganvillea, med swimmingpool, en hisnande utsikt över havet och Sant´Angelo, en liten ö, som såg ut som en tårta, förbunden med Ischia med en smal sträng... och de på avstånd pyttesmå Capribåtarna…












Min kompis kunde tyvärr inte följa med, visade det sig, men vi blev till slut fyra som satte oss på planet till Neapel. En stund innan vi skulle landa tittade jag ut: Usch, dit ner vill jag inte! Ett smutsigt brungrått töcken låg som en ostkupa över staden… men man kunde ju inte gärna omdirigera planet... Vi landade, och tog en taxi till färjeläget. Det var en ganska stor båt som förde oss på en härligt het tur ut bland öarna. Vi hamnade i Ischia Porto, som ligger på öns norra del, och tog buss söderut, till Testaccio, en skakig tur på smala vägar. Inne i orterna var bussen alldeles för stor, ibland var det precis att den lyckades pressa sig igenom de trånga gatorna. I Testaccio orienterade vi oss - medan vi satte oss på Bar Gina och fick in höga glas med glasskulor simmande i kallt kaffe, och en gräddklick ovanpå - och efter lite letande och frågande, hittade vi vår smala, ganska långa väg till Villa Nunzia. Det första som tog emot oss var ett enormt knallrosa bouganvilleaträd som gjorde oss helt mållösa, ja vi fick nästan ont i ögonen av denna färgprakt som plötsligt gled upp i vårt blickfång.



Ja, detta var bara ett utkast på starten. Inledningen måste ändras på något sätt...