måndag 6 oktober 2008

Atrani

Tidigare inlägg om denna resa, Ischia och Capri:
Villa Nunzia
Änglarnas instrument

En sen eftermiddag gled vi in mot Amalfi med båt. Den vackra zebrarandiga domkyrkan tog emot oss. Men det var inte här vi skulle bo, eftersom vi hade på känn att det skulle vara för dyrt. I stället hade vi valt ut Atrani, som är ganska litet och oansenligt och som ligger på höger sida om det ståtliga Amalfi. Oansenligt och okänt ja, men någon som skulle kunna sätta Atrani på kartan för en svensk är Eddie Oliva, sångare och trubadur, som kommer därifrån och är bosatt och verksam i Sverige sedan några decennier. Tilläggas bör att Atrani inte alltid har fört en undanskymd tillvaro bredvid Amalfi, på 1100-talet hade det sin blomstringstid; det var hit aristokratin reste.

Här uppe på bron går trafiken tät. Nedan syns räcket till bron och bilvägen. Vi bodde nere vid ett torg, s a s i en väl skyddad gryta. Om man ville gå och bada, var det bara att gå igenom valven så var man vid vattnet.


Vi bodde i en dubbellägenhet; åtta sängar och två balkonger som vette mot torget. På mornarna insåg vi att vi inte var ensamma; det bodde även en del bitglada loppor hos oss. Här handlar Bruschetta i en av torgets affärer.


På mornarna gick jag de femtio meterna till havet; över torget, genom valvet och så var man framme. Tog ett yogapass och ett morgondopp, medan de andra låg och snusade.


Här på piazzan tillbringade vi en del tid varje dag. Atrani är så litet, så här kan man bekanta sig med än den ena, än den andra. På vårt torg var vi som hemma. Från våra balkonger kunde vi också ständigt ha koll på läget; vilka rörde sig på torget just nu... Härifrån startade också våra utflykter till bl a Sorrento, Positano, och Pompeji. Ravello låg rakt ovanför, och naturligtvis gjorde vi en fotvandring dit. I Amalfi var vi titt som tätt, det var ju bara runt hörnet.

Vinförkläde

Ett glas rött, kanske.

Detta är den absolut senaste trenden. Nu ska det vara vinförkläde. Men de är än så länge svåra att få tag i, så sy gärna ett eget. Ta bara fram en snygg tygbit ur din tyglåda. Matchande kantband får du kanske inhandla, och sen är det bara att börja sy.


söndag 5 oktober 2008

Altare


Ekorren kommer från Vancouver, och är gjord av nån sorts täljsten.


Hundralappen har jag vunnit på Quiz night. Jag har varit med tre gånger, vi vann första gången och kom tvåa nu senast, då det blev en femtiolapp.

Bröllopskakan är från ett kashubiskt bröllop utanför Gdansk förra sommaren. Brudparet fick ett kakhalsband som räckte ända ner till vaderna, så de delade med sig.

Exponeringsramar

Det är faktiskt inte Ernst som har hittat på dessa. Som jag tidigare har skrivit har jag fått dem i present, från Sri Lanka. De kan läggas i varandra om man inte vill ha dem uppe. Praktiskt, de tar ju knappt nån plats då.





fredag 3 oktober 2008

Flanerande och raggarinfo

Den här gillar jag mest.

Denna är lite mesig.

Och denna ser faktiskt riktigt tam ut.

Missa inte humlan.





Pågår familjekonflikterna även i bilen... Här är ett matnyttigt inlägg från en bloggkommentator från i somras:

Hej! Va ball att du snackar om Wheels&Wings.Är själv i Varberg just nu och har sett alla fina,blänkande amerikanare glida in.Ja,det finns ju som tur är en och annan bucklig,rostig,sunkig gammal pilsnerhäck kvar.
Vad som slår mig mest är att folket i bilarna totalt har förändrats.Nä,inte alla förstås.Det finns som tur är en och annan sunkig relik kvar från den gamla goda tiden då en riktig raggare var långhårig,oborstad och aldrig över trettio år.Nu åker en massa mystomtar i kortarmade sportskjortor(säg det på halmstadsmål)omkring med fru och barn.En del har säkert t.o.m. utflugna barn.Förr hade många raggare fett i håret.Numera sitter fettet oftast på magen.Det mesta av håret är borta.Kromet glänser ikapp med flinten.Jag undrar om nostalgiska gamla knegare köper sig en Impala eller en T-bird för att få känna sig lite yngre.Äldre bankmän,advokater,journalister m.fl. skaffar sig ju som bekant en motorcykel när håret börjar glesna.Man kan tycka att knuttarna är smartare.Det går ju att dölja flinten med hjälmen.Men,erkänn,det är inte särskilt skoj att sitta ensam och puttra på en båge utan att ha någon att snacka med.Slutsats:den gamle raggaren drog det längsta strået.

Raggar-Rune


torsdag 2 oktober 2008

På Harrys



Det är mysigt på Harrys. Men svårt att komma in om man inte har beställt bord. En flott gest av herrn till höger var att vi blev bjudna på jalapenos när vi kom - så brukar man göra på Harrys.

Här kan man känna sig fri, äntligen, att få göra de åtbörder och miner som faller en in.

Mysigt miniskägg.

Festliga herrar på balkongen.

onsdag 1 oktober 2008

Hemmafixarna




Jag fick mest hjälp av denna hemmafixare. Här sätts en stringhylla upp i köket.


I vardagsrummet ska tre exponeringsramar från Sri Lanka sättas upp. Blå, gul och grön. De är som lite utskjutande spegelramar med halvgenomskinlig baksida. Man kan hänga upp en tavla med fiskelina, och låta den sväva inne i ramen. Varje vecka kan man ställa/lägga/hänga nya saker som man har lust att exponera. Just nu har jag t ex en ny handväska (hängande) som jag inte har börjat använda än.