Äntligen framme! Vi skulle jobba halva vårt sommarlov på Kurhaus i Ruhpolding. Vi räknade ut att när vi dragit bort kost och logi så tjänade vi fem kronor i timmen. Eftersom vi tyckte att lönen var lite skral, gjorde vi utfärder till köket på natten, och försedde oss med glasskulor. Detta upptäcktes - vi fattade inte hur - och vi fick en reprimand av den stränga Frau Pfeiffer.
En del fick ju ha lite snyggare kläder när de jobbade...
Der Chef var så tjock så när han gick fick han hålla armarna nästan rakt ut - som vingar. På lunchen tog han alltid en Holzfällerstek, medan vi andra satt runt omkring, och fick nöja oss med nåt enklare.
Valrossen spetsar kycklingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar