Ja, det är här man träffas. Lite som Kopparmärra i Göteborg.
Ur boken Berlin, Berlin (1987) av Clas Thor:
Bakom mig har jag lämnat ett stilla och tyst centrum kring Alexanderplatz. Att komma över hit från Västberlin och Kurfürstendamm en söndagkväll känns som att komma till lugnet i en småstad. Inte för inte säger västberlinarna skämtsamt:
- På andra sidan muren fälls trottoarerna upp klockan åtta på kvällen.
Detta har ju ändrat sig. Men jag har inte vant mig... än; jag tycker fortfarande att det lite myllrande folket på Alexanderplatz, på något sätt är lite "ditsatt". Ett år i Berlin under murtiden sätter sina spår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar