onsdag 15 april 2009

Trip on a strip



Vi blev lockade att åka till Sottomarina Lido, för en av receptionisterna kom därifrån, och det skulle vara som ett litet Venedig. Det lät så gulligt, och vi kunde använda vårt lagunkort hela vägen, både på buss 11 och de olika båtarna; från Lido centrum tar man buss-båt-buss-båt, och så är man framme i Chioggia. Sen promenerar man över en mycket lång och smal "remsa". Sottomarina Lido kommer vi aldrig att glömma: höga förväntningar - platt fall. Det var ett fiskeläge med jättestora fiskebåtar... i massor. Inga mysiga fik, inga kanaler (vad vi kunde se), bara lite halvtrista bostadshus, inte vackert.

Då gillade vi Chioggia bättre. Där var vi både före och efter bropromenaden, och fikade på både den ena och den andra sidan. Ett långt, brett "gatutorg" är centrum. Ja, Chioggia var resans behållning.


Men att byta fordon gång på gång kändes ju förstås lite kul.

Påskpromenad 1





tisdag 14 april 2009

Lidolampan och skräp

Den första Lidolampan hittade vi på grannens hus. Sen dök de upp lite här och var på Lido, så vi passade på att döpa den. Men för övrigt syntes den inte till någonstans i lagunen, förutom en gång i Chioggia och på Burano gled vi nästan förbi en pytteliten affär fullproppad med såna här härligt uppsvällda skapelser. Vi stannade upp i vår framfart med en kraftig inbromsning, så att det skrek till i våra sandalsulor, och tryckte våra näsor mot rutan för att se härligheten bättre. Stängt!

Oj, oj, oj vad det var skräpigt på stranden. Men folk verkade inte bry sig, de solade och spelade olika bollspel och såg ut att njuta av stranden. Men vi som hade tänkt bada... Vi tappade lusten.

På just denna del av det inhägnade området med alla omklädningshytter såg det fint och prydligt ut. Vi slank in genom ett hål i en häck. Efter att vi hade gått en bra bit kom en uppretad man körande på moppe emot oss, och sa ungefär att vi omedelbart måste ge oss iväg från området. Vi ville bara ta en genväg, och frågade förgäves om vi kunde ta oss ut lite längre fram. Han var obändig. Vi skulle tillbaka till var vi kom ifrån. Det blev en längre promenad, men vädret var skönt. Till slut kom vi till en magnifik uteservering, där vi satt högt uppflugna på barstolar och njöt - av solen och alla roliga hundar i alla möjliga storlekar och former, som svansade omkring. När vi till slut klev ner för att gå hem, kunde vi lätt notera att vi hade fått vår första solbränna.


måndag 13 april 2009

Lido

På viale dandolo möttes vi av så här härliga kamelior. Det visade sig vara ett bra val att bo där - enda hotellet på den lite tjusiga gatan. Det var fyrstjärnigt, men det var lite nedgånget, mellan två och tre stjärnor tyckte vi kunde ha varit riktigt. Men vi bodde ju för halva priset.

Frukosten var i alla fall fyrstjärnig. Den intog vi i ett härligt, luftigt rum med utsikt mot de knallrosa japanska körsbärsträden och andra nyutslagna träd, som snöade så vackert.


Här är huset mitt emot, med fina dekorationer. Rundlarna på balkongen påminde mig omedelbart om dem som fanns på slottet i Stettin, men när jag tittade närmare på slottet på ett foto, såg jag att det bara fanns två "droppar" i rundlarna, medan det på detta hus fanns fem. Men intrycket var förtroget.

Och här är "ledsna huset" som vi ömkade oss över: det var så stort, så övergivet och såg ut som om det grät... ur vartenda fönster. Men det skulle förmodligen bli invaderat framåt sommaren, och få ganska mycket "sällskap".

fredag 10 april 2009

Gondola, gondola!

Vill du åka i en med blå bukett... eller hellre i en med röd?


Vi stod och tittade ett tag. Det såg roligt ut när gondoljärerna ibland fick stöta ifrån husväggen med ett ben. "Där är en långhårig!", utbrast jag. (På engelska naturligtvis, eftersom min kompis är från England.) Han vände sig om och sa "Ciao". Han hade fått lite uppmärksamhet.

Varför inte själv vara i påskägget? Joy har godkänt att jag lägger in detta, fastän hennes örsnibb har fått en lite djävulsk touch. San Michele (begravningsön) i bakgrunden.

Så nu säger vi Happy Easter! eftersom jag gjorde en mellannlandning, och snart ska vidare för att påska. Igår gjorde jag också en mellanlandning, fast i Amsterdam. Innan jag landade där tog jag detta foto (nedan). Den sista flighten hade jag tillsammans med en dam i min kör. Hon hade varit i Schweiz bland de snöklädda bergen och var brun som en pepparkaka. Det var den första svenskan jag talade, sen jag lyfte från Landvetter för en vecka sen. I Italien fungerade min italienska förvånansvärt bra, ytligt sett, trots att det var sju år sen jag var där. Toskanskan är den enda dialekt jag känner till, så det var intressant att höra när venetianarna talade. De verkar ibland få en het potatis i munnen, så r blir ett l. Det lät kul.

Våra flighter (från London respektive Amsterdam) var rätt samkörda, så vi kunde behändigt träffas på Piazzale Roma sent på kvällen, för att ta en vaporetto till Lido. Regnet skvalade, så Venedigs hus såg lite miserabla ut, tyckte jag. Men häftigt - att lämna fastlandet för att med båt glida in i en helt annan värld...

Det hade inte regnat förrän nu, och på hotellet sa de att det hade börjat för bara två timmar sen. Nästa dag, och de följande, var det konstant strålande solsken, till vår avresedag då det överraskande var molnigt, men det är ju bra som resväder, kanske.

Framöver blir det en del inlägg om några av öarna i lagunen.

lördag 4 april 2009

Vår

Glad Påsk!

Bloggen tar ledigt ett tag.

fredag 3 april 2009

Harar och kycklingar

Min vana trogen tog jag en sväng in i Saluhallen och till Flickorna Kanold. Påskproduktionen är naturligtvis igång. Idag var tyvärr ingen i deras chokladverkstad och jobbade, men resultatet stod/låg framme. Haren hade de lyckats få jättesöt (och charmig)!

Här inne finns ett spännande påsklandskap som man med fantasins hjälp kan vandra in i. Där träffar man milda harar, och man kan i lugn och ro plocka ägg från marken och lukta på vackra vårblommor.