onsdag 6 augusti 2008

tisdag 5 augusti 2008

Rosenkula

Visst är denna rosenkugel fin...


Och nu finns det även lysande rosenkuglar.


Rosenkugel-Geschichte:


Rosenkugeln auch Gartenglaskugeln genannt wurden ab dem 13. Jahrhundert in Venedig als Glückskugeln hergestellt, denen man geheimnisvolle Kräfte nachsagt. Auf 0,5 bis 1m hohe Holzstäbe gesteckt, halten sie Unheil und Krankheiten sowie Dämonen und Hexen fern. Die Farbe Blau bewirkt darüber hinaus, dass Streit und Gezänk vom Haus fernbleiben, dass Habgier und Neid keinen Eingang finden, sondern dass die Schwingungen der Harmonie und des Glücks sich ausbreiten können. Die Farbe Rot bringt die Liebe ins Haus und hält Feindschaft und Missgunst vom Haus fern. Die Farbe Grün kündigt die Hoffnung auf bessere Zeiten an und lässt die desolate, kärgliche Vergangenheit vergessen.

Har detta blivit en tvåspråkig blogg... nej, det är bara tillfälligt.

Rosenkugelns historia:

Rosenkuglar, även kallade trädgårdsglaskulor, blev fr o m 1200-talet tillverkade i Venedig, som lyckokulor, som man ansåg hade hemliga krafter. Uppsatta på en och en halv till en meter höga trästavar, håller de olycka och sjukdomar, och även demoner och häxor på avstånd.

Den blå färgen håller gräl och kiv från huset. Habegär och avundsjuka kan inte komma in, utan i stället kan harmoni och lycka breda ut sig.

Den röda färgen för in kärleken i huset, och håller fiendskap och missunnsamhet borta.

Grönt innebär hopp om bättre tider, och gör att man glömmer övergivenhet och torftighet i det förgångna.





måndag 4 augusti 2008

Hjärtklappning





Här börjar min lilla kvällspromenad i grannskapet. Detta träd står utanför mitt hus.








Nu har jag slunkit in i grönskan intill vägen, in i en lummighet och fram till en glänta. Med all säkerhet har här stått ett hus och funnits en trädgård, en gång i tiden, flera tecken tyder på det. En härligt skyddad plats att bo på... Det är andra gången jag har dristat mig till att gå in här helt ensam...



Precis efter att jag tagit detta kort, fortsatte jag på stigen, sneglade av någon anlednig åt vänster... och såg en halvnaken? senig, hårt brunbränd, kortsnaggad man med svarta ögon halvsitta? under bladverket, lite halvgömd. Våra blickar möttes, och hjärtat började slå jättesnabbt. Min första tanke var: Hur tar jag mig ut ur denna lummiga, skylande grönska, på snabbast möjliga sätt, utan att se rädd ut? Jag gick snabbt, snabbt, snabbare - med hjärtat som en otäck klump i halsgropen - och var tvungen att vända mig om lite hastigt några gånger (trots att jag visste att jag förlorade försprång? på det). Puh!! Äntligen ute på gatan. I säkerhet, men jag var fortfarande på riktigt skakiga ben. Det lättade... men först efter några hundra meter.







söndag 3 augusti 2008

Ischia










Jag har precis börjat skriva om en resa, ska vara med i en reportagetävling. Här är starten:

Längtan till Capri… men det var alldeles för dyrt. Det blev Ischia i stället, en ö i närheten.

En kompis och jag talade om en resa, och hon hittade en fantastisk bild på Lavilla (ett reseföretag), en ljuvlig bild på en stor terrass, full av rosaröd bouganvillea, med swimmingpool, en hisnande utsikt över havet och Sant´Angelo, en liten ö, som såg ut som en tårta, förbunden med Ischia med en smal sträng... och de på avstånd pyttesmå Capribåtarna…












Min kompis kunde tyvärr inte följa med, visade det sig, men vi blev till slut fyra som satte oss på planet till Neapel. En stund innan vi skulle landa tittade jag ut: Usch, dit ner vill jag inte! Ett smutsigt brungrått töcken låg som en ostkupa över staden… men man kunde ju inte gärna omdirigera planet... Vi landade, och tog en taxi till färjeläget. Det var en ganska stor båt som förde oss på en härligt het tur ut bland öarna. Vi hamnade i Ischia Porto, som ligger på öns norra del, och tog buss söderut, till Testaccio, en skakig tur på smala vägar. Inne i orterna var bussen alldeles för stor, ibland var det precis att den lyckades pressa sig igenom de trånga gatorna. I Testaccio orienterade vi oss - medan vi satte oss på Bar Gina och fick in höga glas med glasskulor simmande i kallt kaffe, och en gräddklick ovanpå - och efter lite letande och frågande, hittade vi vår smala, ganska långa väg till Villa Nunzia. Det första som tog emot oss var ett enormt knallrosa bouganvilleaträd som gjorde oss helt mållösa, ja vi fick nästan ont i ögonen av denna färgprakt som plötsligt gled upp i vårt blickfång.




Ja, detta var bara ett utkast på starten. Inledningen måste ändras på något sätt...

lördag 2 augusti 2008

Kulan




Dröm

Vingar



vad fyller upp dig
nu när drömmen togs ner
för att ligga där bredvid dig

fredag 1 augusti 2008

Kretslopp









Igår var jag i Kretsloppsparken (Alelyckan, Göteborg). De har en återvinningscentral där man kan köpa badkar, toaletter, hela kök, kakel... man kan lasta en kundvagn full för 50 kronor, med kakel alltså. De hade jättefint rosa kakel som jag skulle vilja ha i mitt kök. Jag hade velat köpa barbordet med tillhörande stolar, men tyvärr var det hela redan sålt, för 1500.