Mycket söta japanska primulor, som just nu snurrar igång det ena blomhjulet efter det andra...
Näsduksträdet har just haft sin höjdpunkt, nu har de runda områdena, som var mustigt rostbruna blommor, glesnat. Men näsdukarna, som visserligen bara är stödblad åt blomman, finns ju kvar! Trädet är högt och det är näsdukar för så gott som hela slanten, det är bara här och var som något grönt blad vågar titta fram. Davidia heter det, efter en fransk abbot som tog med sig frön från Kina. Det är en ovanlig art och träden kräver skyddade och extra bra platser, man bör inte försöka plantera dem nordligare än Göteborg.
Mycket söta japanska primulor, som just nu snurrar igång det ena blomhjulet efter det andra... 
Näsduksträdet har just haft sin höjdpunkt, nu har de runda områdena, som var mustigt rostbruna blommor, glesnat. Men näsdukarna, som visserligen bara är stödblad åt blomman, finns ju kvar! Trädet är högt och det är näsdukar för så gott som hela slanten, det är bara här och var som något grönt blad vågar titta fram. Davidia heter det, efter en fransk abbot som tog med sig frön från Kina. Det är en ovanlig art och träden kräver skyddade och extra bra platser, man bör inte försöka plantera dem nordligare än Göteborg.
2 kommentarer:
Tack,Nilla, för dina härliga primulor från japandalen, och att jag nu fått se näsduksblommorna, om än inte i verkligheten , så dock i din blogg. En annan gång, kanske , vi ses på Botan., när näsduksträdet blommar igen.
I.N.
Ja, nästa år kan vi titta - ska bevaka utvecklingen så att de rostbruna kulblommorna inte missas!
Skicka en kommentar