måndag 13 oktober 2008

Pengar





Skogselefanter



De lite mer smalbenta skogsdjuren...

söndag 12 oktober 2008

lördag 11 oktober 2008

Rosenkyssar...



you are the sunshine of my life

Delirium café

Den här grabben drack endast vatten, det är billigast och sundast så. Men det är också ett måste, när man ligger i hårdträning i bodybuilding. Han tänker bli bartender, men får troligtvis lära sig smaker på drinkar m m på ett teoretiskt sätt.

7:ans ölhall, bredvid Saluhallen är mitt favoritställe, men detta ställe kommer på andra plats. Det ligger behändigt, nära Kronhusbodarna. Högt i tak, ser ut att ha varit en lagerlokal. Det finns 3000 ölsorter att välja bland, men frågar man efter nåt ovanligt, är det inte säkert att de har det inne.

Så här snett kan synfältet bli när man dricker la Trappe, som håller 9%. Medvetandetillståndet ändrades betydligt några minuter, men sen lugnade det ner sig. Gott öl (jag har för mig att det hade lite smak av honung) och vackert glas.

Australiensare håller sig gärna i sin comfort zone, och beställer in en VB. Jag gillar det också, tyckte det var det godaste ölet i Australien.

fredag 10 oktober 2008

Skrivande

Han skrev och han skrev och han skrev. Sida upp och sida ner. Med stor iver och frenesi. Sen läste han det han hade skrivit. Vilda historier, han talade så fort så det var svårt att hänga med ibland. Sen skrev han igen. Han gillade att skriva med orange tuschpenna, det var kors och ovaler i ”alfabetet”, mest kors, och de horisontella strecken i korsen kom på lite olika höjd. Det var en driven stil, och det såg snyggt och artistiskt ut. Men det var bara han som kunde tyda texten. Han tränade på att kunna skriva, han ville verkligen lära sig det. Efter ganska lång träning, skrev han till slut sitt namn. Men en bokstav var lite mer komplicerad. När han skulle skriva K ville han ha hjälp, under ytterligare en tid. Då höll vi båda i tuschpennan och formade ett K, tillsammans. Trägen vinner, och slutligen gick namnet som smort.

På syslöjden bestämde han sig tvärsäkert för att göra en åsna. Den tog lite tid att göra. Efter mycket om och men hade vi kommit fram till manen. Han valde ut trådar i alla möjliga färger. Det blev en intressant och färgsprakande man. Pannluggen blev tjusigt blå, som matchade de stora uttrycksfulla plastögonen, som man kan knäppa fast på ett fiffigt sätt. ”Å fansen ska va bun.” Och det blev den naturligtvis. Dagen när åsnan var klar och slöjdlektionen avslutades, tog han den med lycklig äganderätt och klämde den under ena armen i ett fast grepp, och höll den så under resten av dagen. Enda undantaget var när vi lyssnade på en sagotant, på nästa lektion. Då fick åsnan vila på hans bänk. Åh, vad förtjust jag själv hade blivit i åsnan! Det var nästan jobbigt när han vid skoldagens slut gav sig av… med den förtjusande åsnan.

Det var inte bara skola, det var lek också ibland. Vi gömde färgpennor på lite olika ställen, det kunde vara fågel, fisk eller mitt emellan. Det var inte det lättaste att hitta dem, det var en utmaning. De sista pennorna fick vi oftast tipsa ganska tydligt om. Sen brakade det lös, färgpennorna blev en bristvara. De blev nämligen gömda på alla möjliga och omöjliga ställen. Det såg kul ut när vi hittade de sista som simmade omkring i ett litet akvarium.

Det var kul med ritsagor. Jag började med slottet (de tre pelarna) och fortsatte motsols, medan jag berättade:

Det var en gång en prinsessa som bodde i ett slott. Kungen, drottningen och prinsen var bortbjudna en dag. Prinsessan gav sig ut på promenad. Hon gick och gick, och kom fram till en sjö. Där badade hon och lekte ända tills det började skymma. Då tog hon stigen hem. Oj! Hon snubblade över en sten. Oj, en till. Till slut var hon framme vid slottets port. Hon letade efter portnyckeln i sina klänningsfickor... var kunde nyckeln vara?

Sen var det grabbarnas tur att göra egna ritsagor. De behövde ingen betänketid - de hade hur mycket stoff som helst. Det blev väldigt långa berättelser, och när tuschpennan tenderade att gå mot sitt slut, bad jag försiktigt om en avrundning på storyn.

onsdag 8 oktober 2008

Ravello







Falanghina, Bruschetta och Lena Lapilli på vandringstur.