Vid Näckrosdammen...

... Vasaparken eller Femmans torg...

... ett, tu, tre e Bängen där å trålar...

... å torskar du finns ingen förmildrande omständighet.



Komfort - gammal i ännu äldre. (Flygbolaget på muggen är nedlagt.)

Andra Avenyn

I morse på spårvagnen fick jag reda på vad det är som har spelats in i mitt närområde. Det var tydligen en inspelning även i morse, denna gång nära Ättestupan. En kvinna som jag kom i samspråk med, beklagade sig lite över att hon hade haft strålkastarljus och fototeam drällandes utanför sin port. Jag passade på att fråga vad hon tyckte om programmet.
"Det skildrar misär. Det är någorlunda, fast lite långsamt."

Flera gånger sedan i höstas har jag sett dem hålla på på gatorna runt mitt hus. En liten röd bil har de ofta med. En gång kom den lilla röda i full fart, bromsade så att däcken tjöt och ut kastade sig en kvinna, som rusade fram till en man, kysste honom för att i nästa ögonblick ge honom en örfil.

Dessa scener har inte väckt mitt intresse tillräckligt för att fråga vad som spelades in. I TV-tablån har jag noterat "Andra Avenyn", men titeln har inte låtit så lockande. Så sent som igår såg jag det senast: Svensk dramaserie från 2009. Dennis lyssnar på sitt samvete. Nu tänker jag titta på det åtminstone en gång, eftersom det kan vara kul att se sina egna trakter på TV, eventuellt också egna kvarter.

Pyntat

Idag var det strålande solsken på lunchen, så jag tog mig en promenad till Saluhallen. Då passerar jag först genom Kungsparken. Ett pyntat träd! Helt säkert av några barn. Intill trädet hade någon vuxen också "pyntat"...



Detta är statyn Våren, som jag nöjde mig med att fotografera bakifrån; än är det inte riktigt dags, men snart är det i alla fall en vårmånad.

Kanalen, men det är inte så lätt att se.

Det blev en jambalaya, med starkt kryddad korv. Hyfsat, men pastan i sur sås måste tydligen vara med i de flesta av deras rätter. Återvinning.

Natt på älven

Sista slasktäcket

Fotomässan

Nygräddad kladdkaka? Nej, tyvärr inte. Det är en bit isländskt landskap sett från ovan. Men det är oerhört likt. Skorpan ser mycket "naturtrogen" ut, det vattnas i munnen. Och ja, det finns vispgrädde till.

Det är Hans Strand som är fotograf. Han har hyrt ett litet flygplan i sextio timmar sammanlagt, och cirklat över Island. Horisonten syns aldrig, vilket gör att bilderna alltså kan se ut som något helt annat än ett landskap. Fantasin drar igång… prova själv: här kan man se många av hans häpnadsväckande foton från Island.

Jag läste att han alltid är jättenoga med hur han sätter fyra hörn. Lite snopet på nåt sätt, att höra något som åtminstone jag tycker är rätt basalt. Från en så känd fotograf. Men det är i alla fall lite knepigt från ett fordon, men förmodligen lättare från ett flygplan än från spårvagn, buss eller tåg. Det är ibland svårt att hinna.


Jag hade riktat in mig på endast två fotografer. Den andra är Tim Flach från Storbritannien. Här kan man se ett bildspel med hans fantastiskt fint fotograferade hästar. (Klicka på Equus, sen slideshow)


Här är jag snart tillbaka - i mars handlar det om resor.

Det gamla lagerhuset

Förlagshuset ligger helt ensamt och utkastat i en tomhet intill Esperantoplatsen. Men jag vet att det är mycket aktivitet i denna f d lagerlokal; många små bokförlag och även småtidningar huserar där. Jag var inne hos Tre Böcker och hälsade på en gång och frågade om de behövde korrekturläsare. I förlagets bås trängdes tre gulliga hundar. Nej, de korrekturläser själva. Det verkar inte finnas pengar att betala någon för detta. Det närmaste jag kom var ett erbjudande om tusen kronor för en bok på några hundra sidor (Warne förlag). Jag nappade inte.

Vad är det för storstilad dam man ser där borta? Det ser så käckt ut, men det är bara namnet på en nederländsk varvskoncern som köpte Cityvarvet 2000.

Esperantoplatsen - transportvägen från änden av Kungsgatan till Järntorget. Här var jag i veckan på konversationskväll, på Språkkafét alltså. Det kostar inget, men man måste fika för minst 38 kronor. Det stod en tysk flagga på mitt bord. Grannbordet pryddes av en gulröd. Thomas från München var koordinator och satt i mitten av bordets långsida, för att vara en centralfigur. Men efterhand höjs ljudnivån av alla besökare som strömmar till, och man kan bara tala med sina närmaste grannar. Hur som helst var det jättekul - jag ska gå dit fler gånger. Egentligen var detta en uppvärmning för mig inför italienskan dagen därpå. Men jag vill allt fräscha upp den lite på egen hand innan jag gör slag i saken.

Krusidull

Hemväg

Himlapraliner

lägg dig på rygg och blicka upp i det blå
snart singlar de ner dessa luftiga små

de är av annan substans
uppstår ur vindarnas virvlande dans

smakar du en eller två
kommer du längta upp i det blå

plötsligt så tänkte du
tänkte så här
hur blir det med drömmen
drömmen som jag bär

Ett och ett halvt