Rosenkugels fortsättning...

Rosenkugel flyttar till systerbloggen Rosenkulan

Bästa badet finns i Bonifacio!

Mitt resesällskap hade den egenheten att de gärna "reste vidare från en resa till en annan resa...", det var bara att hänga med! De åkte från Canberra i Australien till Mauritius. Därefter till Moseldalen för att cykla. Sen blev det Sverige (och rätt dåligt väder). Varför inte åka till Sardinien? Sagt och gjort. Efter några dagar på härliga Sardinien (Alghero) med fina bad i turkost vatten, var det dags att resa vidare! Vi hyrde bil och åkte upp till Santa Teresa (nordligaste udden) där vi tog färjan från ön med fyra morer på flaggan, till den med endast en mor - till Korsika och Bonifacio, som är en urgammal, charmig stad som är byggd på en hög klippa som skjuter upp ur havet... Där tillbringade vi flera timmar, tills det var dags för bad...

En fantastisk badplats visade det sig vara! Det var ganska grunt och när man la sig i vattnet, var det lagom djupt fär att dra sig fram på botten med händerna. Man drog sig fram på detta sätt bland nerfallna större och mindre sandstensblock, som tydligen helt enkelt lossnar och störtar ner i vattnet. Man kunde också ligga på rygg och flyta och titta upp på Bonifacios hus som "klamrade sig fast" på klippan. Eller, även själv klamra sig fast vid klippor under vattnet, när det blev svallvågor från båtar som då och då körde förbi.

Hjärtljus

Vårvulkan

Skira löv

Våta fjädrar

Marsvår i Zagreb

En liten marstur till Zagreb kanske... Sagt och gjort - så var jag där för att hälsa på min syster och hennes hund. Den dryga veckan visade sig bjuda på härligt solsken och somrig temperatur!

Första dagen promenerade vi in till stan. Vid detta torg gick vi en i taget in i en burekbutik (burek är paj) och köpte en med spenat och en med potatis, dessa pajer var ganska maffiga fjärdedelar av en rund paj, bakade med tusenbladsdeg och härligt fettdrypande... Det fiffiga var att vi tog med oss pajerna och satte oss vid ett bord och beställde in en öl och en coca-cola. Så gör man här.

Ganska många trappsteg förde oss upp till den äldre delen av staden, men då fick man också en fin utsikt. (På bilden är det inte trapporna utan en kugghjulsbana.)


Nu "säger" Londi att vi snart kommer ut på den förtjusande (och långsträckta) kafégatan, där man flanerar omkring och njuter. Hans och Greta blev en riktig favorit. Där hade de riktigt tjock varm choklad med vispgrädde.


Londi trivs i sitt Zagreb - det kan man inte ta fel på.