söndag 24 maj 2009
Syrenpudlar och ELS
In Palestina gibt es keine Dämmerung. Precis så. Tänt. Släckt. En överraskning när jag kom till Israel första gången. Varje gång lika överrumplad, den första tiden. Mit sauberhafter Schnelligkeit wechselt das Hell des Tages mit dem Dunkel der Nacht.
Mitt "bibliotek" består inte av så många hyllmetrar, men där kan man hitta mycket smått och gott. Efter den fina och upplyftande Else Lasker-Schüler-aftonen på Salong Romanowska, drar jag behändigt fram en liten, smal bok ur min tyska avdelning:
En ökenvind fylld av Trampeltiere (kameler, dromedarer) sveper in. Färgsprakande klädedräkter och huvudbonader i utsökta tyger, syner och möten ur ett myller av människor, den orangefärgade, glödande solen... den höga himlen, stjärnor, månen... och så Trampeltiere igen.
Den lilla boken med bilden av henne, där hon bär staden Jerusalen som på en bricka framför sig, innehåller ett flätverk av så mycket fantastiskt... färgerna stannar jag till vid ett ögonblick - jag har lärt mig att BLÅTT och guld var hennes färger, men här kommer även andra:
... Sie sind die schönsten Juden im Liladunkel ihrer Haut... Gesichtszüge aus atmenden Amethyst.
... Rosa ist Triumf in der auserlesenen Stadt. Aus rosafarbiger Seide ein Kleid besitzt für den grossen Feiertag... einen rosa und rosagestreiften Kaftan.
... in zitronen- und orangengestreifter Seide.
Hon föddes 1869 i Eberfeld i Wuppertal, och flyttade med tiden till Berlin. 1933 tog hon sig till Zürich i Schweiz, undan nazistförföljelser p g a sitt judiska författarskap. Hon gjorde resor till Palestina -34 och -37. 1939 gjorde hon den sista resan och stannade där resten av sitt liv, p g a av krigsutbrottet. 1945 gick hon bort, hennes viloplats är Oljeberget i Jerusalem.
Medan jag skrev och la in bilder fick jag en ingivelse: att skapa ett ELS-collage på en stor pappskiva. Det skulle vara väldigt kul, och är också mycket tacksamt; efter läsningen av denna bok är ens huvud fullt av bilder... det är bara att plocka ut sina absoluta favoriter... och klistra, och plocka igen...
Nej! Det är inte så här lugnt och behärskat! Bilderna har gjort det överfyllt i huvudet. Det är i det närmaste en nödvändighet att lägga ut bilderna till ett collage, för att lätta på trycket, återställa balansen i hjärnan.
Om man vill läsa mer om ELS, kan man göra det här och här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar