Vi blev lockade att åka till Sottomarina Lido, för en av receptionisterna kom därifrån, och det skulle vara som ett litet Venedig. Det lät så gulligt, och vi kunde använda vårt lagunkort hela vägen, både på buss 11 och de olika båtarna; från Lido centrum tar man buss-båt-buss-båt, och så är man framme i Chioggia. Sen promenerar man över en mycket lång och smal "remsa". Sottomarina Lido kommer vi aldrig att glömma: höga förväntningar - platt fall. Det var ett fiskeläge med jättestora fiskebåtar... i massor. Inga mysiga fik, inga kanaler (vad vi kunde se), bara lite halvtrista bostadshus, inte vackert.
Då gillade vi Chioggia bättre. Där var vi både före och efter bropromenaden, och fikade på både den ena och den andra sidan. Ett långt, brett "gatutorg" är centrum. Ja, Chioggia var resans behållning.
Men att byta fordon gång på gång kändes ju förstås lite kul.
Vi blev lockade att åka till Sottomarina Lido, för en av receptionisterna kom därifrån, och det skulle vara som ett litet Venedig. Det lät så gulligt, och vi kunde använda vårt lagunkort hela vägen, både på buss 11 och de olika båtarna; från Lido centrum tar man buss-båt-buss-båt, och så är man framme i Chioggia. Sen promenerar man över en mycket lång och smal "remsa". Sottomarina Lido kommer vi aldrig att glömma: höga förväntningar - platt fall. Det var ett fiskeläge med jättestora fiskebåtar... i massor. Inga mysiga fik, inga kanaler (vad vi kunde se), bara lite halvtrista bostadshus, inte vackert.
Då gillade vi Chioggia bättre. Där var vi både före och efter bropromenaden, och fikade på både den ena och den andra sidan. Ett långt, brett "gatutorg" är centrum. Ja, Chioggia var resans behållning.
Men att byta fordon gång på gång kändes ju förstås lite kul.
3 kommentarer:
Mycket trevliga rapporter från Venezia med omnejd! Chioggia har jag hört talas om som ett trevligt utflyktsmål men ännu inte kommint för att besöka.
Skillnaden mellan privata och allmänna stränder på Lido känner jag igen... Dock inte lamporna, men det var så länge sen jag besökte Lido och kanske fastnade jag inte för den deltaljen då. Men jag minns det gamla lyxhotellet där "Döden i Venedig" bland annat spelades in. Bodde inte där, men smakade lite på atmosfären i den stora entren.
Vilken tur att Chioggia fanns då, så hela resan slapp bli en besvikelse!
Einar: Det som förvånade oss var att den stora inhägnade "rektangeln" låg en bra bit upp på stranden, utan någon anslutning till vattnet. Lyxhotellet, det måste vara Hotel des Bains, såg jag också en skymt av, mycket pampigt!
Laila: Ja, Chioggia var där som en räddare i "nöden" :-)
Skicka en kommentar