Den första Lidolampan hittade vi på grannens hus. Sen dök de upp lite här och var på Lido, så vi passade på att döpa den. Men för övrigt syntes den inte till någonstans i lagunen, förutom en gång i Chioggia och på Burano gled vi nästan förbi en pytteliten affär fullproppad med såna här härligt uppsvällda skapelser. Vi stannade upp i vår framfart med en kraftig inbromsning, så att det skrek till i våra sandalsulor, och tryckte våra näsor mot rutan för att se härligheten bättre. Stängt!
Oj, oj, oj vad det var skräpigt på stranden. Men folk verkade inte bry sig, de solade och spelade olika bollspel och såg ut att njuta av stranden. Men vi som hade tänkt bada... Vi tappade lusten.
På just denna del av det inhägnade området med alla omklädningshytter såg det fint och prydligt ut. Vi slank in genom ett hål i en häck. Efter att vi hade gått en bra bit kom en uppretad man körande på moppe emot oss, och sa ungefär att vi omedelbart måste ge oss iväg från området. Vi ville bara ta en genväg, och frågade förgäves om vi kunde ta oss ut lite längre fram. Han var obändig. Vi skulle tillbaka till var vi kom ifrån. Det blev en längre promenad, men vädret var skönt. Till slut kom vi till en magnifik uteservering, där vi satt högt uppflugna på barstolar och njöt - av solen och alla roliga hundar i alla möjliga storlekar och former, som svansade omkring. När vi till slut klev ner för att gå hem, kunde vi lätt notera att vi hade fått vår första solbränna.
Den första Lidolampan hittade vi på grannens hus. Sen dök de upp lite här och var på Lido, så vi passade på att döpa den. Men för övrigt syntes den inte till någonstans i lagunen, förutom en gång i Chioggia och på Burano gled vi nästan förbi en pytteliten affär fullproppad med såna här härligt uppsvällda skapelser. Vi stannade upp i vår framfart med en kraftig inbromsning, så att det skrek till i våra sandalsulor, och tryckte våra näsor mot rutan för att se härligheten bättre. Stängt!
Oj, oj, oj vad det var skräpigt på stranden. Men folk verkade inte bry sig, de solade och spelade olika bollspel och såg ut att njuta av stranden. Men vi som hade tänkt bada... Vi tappade lusten.
På just denna del av det inhägnade området med alla omklädningshytter såg det fint och prydligt ut. Vi slank in genom ett hål i en häck. Efter att vi hade gått en bra bit kom en uppretad man körande på moppe emot oss, och sa ungefär att vi omedelbart måste ge oss iväg från området. Vi ville bara ta en genväg, och frågade förgäves om vi kunde ta oss ut lite längre fram. Han var obändig. Vi skulle tillbaka till var vi kom ifrån. Det blev en längre promenad, men vädret var skönt. Till slut kom vi till en magnifik uteservering, där vi satt högt uppflugna på barstolar och njöt - av solen och alla roliga hundar i alla möjliga storlekar och former, som svansade omkring. När vi till slut klev ner för att gå hem, kunde vi lätt notera att vi hade fått vår första solbränna.
4 kommentarer:
Fina bilder du tagit! :)
Tack! :-)
Roligt att se alla bilder från din semester! Ni verkar ha haft det bra trots besvikelsen över Lido... och det var ju tur!
Ja det finns väl inga som kan skälla ut en som en italienare! Själv kan jag ju inte italienska alls, men man begriper ju när nån skäller på en! Jag minns en gång i Italien, när jag simmade under ett uppspänt snöre i en bassäng där bara jag och en till badade för tillfället. Jösses vad arg han var, den framrusande mannen!! Jag förstod att jag bara fick simma på den ena sidan snöret, men vet än idag inte varför!!
Det låter som ett stark kontrollbehov - när ni bara var två i bassängen :-)
Skicka en kommentar